Tidslinje

1500-talet.  De svenska kungarna insåg under 1500-talet att även Sverige måste modernisera sin järnproduktion och börja tillverka stångjärn. För att klara den svåra tekniska omställning som detta innebar krävdes medverkan av expertis och finansiärer från utlandet. Den avgörande moderniseringen av den svenska järnhanteringen skedde emellertid först i början av 1600-talet.

1665 Östanå pappersbruk var ett pappersbruk som anlades 1665 i Njutångers socken, cirka 2 km väster om Iggesund. Bruket anlades av professor Martin Brunnerus i sin hemsocken och boktryckaren Henric Curio, bägge verksamma vid Uppsala universitet. Främsta anledningen till grundandet av bruket var just att förse universitetets boktryckeri med tryckpapper. Pappersproduktionen baserades på linnelump. Iggesunds Bruk köpte Östanå pappersbruk 1771. Bruket var i drift fram till 1842, då det förstördes i en brand.

1720 "På 1720 så var det den snillrike bonden och klockstapelbyggaren Jon Ersson, fänriken Hans Brask o sergeanten Jonas Norberg, samtliga från Delsbo,  och handlare Anders Lindell från Hudiksvall som började leta efter malm i Gåcktjärsberget i närheten av Hedvigsfors och middagsberget vid Strömbacka. Dom gjorde inmutningar, bildade bolag och hittade även järnmalm.

Den här gruvhanteringen i Bjuråker blev snart känd för askultanten (Auskultant, "åhörare" är en person som lyssnar och iakttar i samband med sin utbildning. Förr användes beteckningen om tjänsteman, som var inskriven i ett ämbetsverk och för sin utbildning fick vara med på verkets förhandlingar, men som inte fick någon lön eller hade rätt att delta i besluten. Wikipedia)  o sedemera bergmästaren Daniel Ahlbom och hans svärson Peter Strömbäck, rådman i Gävle. Dom räknade med att det här fanns pengar att förtjäna om dom kunde köpa gruvan. Dom tre viktigaste faktorerna för järnhantering fanns ju: skog, vattenkraft och järnmalm. Så kom det sig att bolaget från Delsbo sålde gruvan till Ahlbom och hans svärfar Strömbäck." 
https://www.xn--strmbackabruk-kmb.se/str%C3%B6mbacka/s%C3%A5-b%C3%B6rjade-allt-31353818 

1721 ryssen?

1742 Hedvigsfors är en by i Bjuråkers socken i Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län. Den klassades som småort 2005 men inte därefter. Orten började som ett bruk, Aldersfors, norr om Österbo. År 1742 gav bergskollegium tillstånd att uppföra en masugn med två stångjärnshammare och gav bruket nio års skattefrihet.

1746 Den första masugnen i Bjuråker byggdes i Hedvigsfors eller Aldersfors som det hette vid Dalaåns nedre fall. Masugnen kallades för Österbo masugn och 1746 gjordes den första blåsningen.

Det fanns mycket riktigt gott om skog och tillgång till vattenkraft men det visade sig att det inte gick att använda malmen då den var alltför järnfattig. Funderingar kring att  lägga ner hyttan fanns säkert men istället bestämde sig Ahlbom och Strömbäck för att köpa tackjärn som forslades med hästar från Dalarna. Sedan köptes malm från Roslagsgruvorna och Utögruvan i Stockholms skärgård. Malmen seglades med skutor till Håsta udde utanför Hudiksvall och därifrån med hästar till Hallbo där det fanns ett upplagsställe. Sedan gick transporten med båtar, sk malmhaxar, som roddes och seglades över Dellen till Friggesund. Därifrån forslades malmen vidare med oxar och hästar upp till Hedvigsfors och Österbo masugn.

1752 Tackjärnet från masugnen  fraktades sedan tillbaka samma väg som malmen kommit och så fortgick transporterna till in på 1800 talet. Peter Strömbäck fick 1746 privilegiet att anlägga en hammarsmedja vid Rågärdströmmens vattenfall som bildades där Skärås och Frisbos och Rågärdssjöarna rinner ut och bildar tre vattenfall, platsen fick namnet Strömbacka och den första smedjan anlades 1752 Det var inte problemfritt när hammarsmedjan  byggdes , det var stora problem med ortsbefolkningen. Till att börja med  försedde österbo masugn smedjan med järn.

1753 Strömbacka har tidigare varit ett järnbruk vilket bestod av stångjärnsmedjan vid Rågärdsån, som färdigställdes 1753

1771 Iggesunds Bruk förvärvar Östanå Pappersbruk.

1790 På en karta från 1790 finns på ön öster om stora bron i Hamreströmmen angivet, två tunnland till sågbacke och på båda sidor om strömmen strax nedanför bron anges att där finns skvaltkvarnar. Ungefär vid nuvarande Sågbäcken finns angivet ”Hamresågen”.

1795. Movikens Masugn anlades 1795 efter att man på 1700-talet upptäckt järnmalm i Bjuråker. Masugnen byggdes för att förse det närbelägna Strömbacka Bruk med tackjärn, som användes i brukets smedja. Strömbacka Bruk blev under 1800-talet den främsta i Hälsingland.

Masugnen anlades just i Moviken på grund av det fördelaktiga läget vid Norra Dellens strand, så malmen kunde skeppas direkt till hyttan.  Se film  https://youtu.be/rzObFHsckCw 

Anläggningen lades ner 1937, dock är interiören och utrustningen väl bevarad och idag är det ett bruksmuseum med guidade visningar. 

1796 Den andra masugen som anlades i Bjuråker var den i Moviken som byggdes 1796. Det var efter Peter Strömbäck som bolaget fick namnet Strömbacka Bruk.

1828 Brukspatron PA Tamm köpte Strömbacka Bruk 1828 och i och  med det började en ny era i bolagets historia.

1829  infördes vallonsmide, efter beslut av Gustaf Adolf Tamm. Detta kom att praktiseras så långt som fram till år 1947, vilket innebär att Strömbacka järnbruk därmed var det sista bruk i Sverige som praktiserade dessa tillverkningsmetoder.

1842 Tamm köpte en ångbåt, en hjulångare som fick namnet efter honom,  för att underlätta transporterna av  malm och järn. Invigningen av båten Tamm skedde på självaste midsommarafton 1842 då den sjösattes under mycket festliga former. Sjötransporterna ombesörjdes av båten Tamm 1842-1860.
Den båten var för bred för slussarna och ersattes av en båt med propeller i aktern. Den båten finns nu uppställd och vi i Näsviken kan disponera den. Den ägs av en ekonomisk förening där t.ex. Forsa Hembygdsförening äger en del.

1857 Järnvägsbygget Hudiksvall - Forsa kyrka höll på under åren 1857-1860.

1858  En ny ångbåt, Tamm 2, hade byggts 1858 på södra varvet i Stockholm och skulle nu ersätta den gamla båten. Den finns nu uppställd på Forssåbruksområdet.

1848 fick vi den första aktiebolagslagen. Lagen underlättade bolagsbildningar.
Erik Olof Regnander var bland de första i Hudiksvall, som insåg vilka möjligheter de nya konjunkturerna  kunde medföra. Redan 1847 köpte han för tio riksdaler riksgälds per år arrenderätten till stranden söder om Hudiksvalls nederlagsbod ute på Talludden eller Varvet som platsen numera heter. Bönderna från omkringliggande socknar körde sitt timmer, som Regnander köpt av dem, till denna plats.

1848 bildads Hälsinglands Sparbank. https://www.halsinglandssparbank.se/175-ars-jubileum/historia0.html 

1857-08-10
Betalades resa för skjuts av byggmästare Nyberg från Rogsta till bygget av Forssa ångsåg. Man räknar med att bygget börjar ungefär vid den tiden.

1859-06-16
Gick en omfattande transport av plank med pråm från Ångsågen till Rolfstabron och sedan med häst till Hudiksvall

1857-1859 uppförde ett engelskt bolag denna stora såganläggning i Hillen. Tio år senare såldes rörelsen till Hudiksvalls Trävaruaktiebolag. http://www.motlutsflottning.se/Bilder/Tumbnails/slides/Sagen%20i%20Hillen.html  

1859
Slussen i Hamre var klar (kallas nedre slussen).

1859-08-05
Invigdes Forsa ångsåg i Hillen.

1856 Baron Tamm dog 1856 och fick aldrig se det nya transportsystemet med slussar och järnväg i funktion.

1860 Järnvägen var den nordligaste privatägda järnvägen i Europa. Invigningen av den och slussar skedde med pompa o ståt 17 juli 1860. Det var gudstjänst i Forsa kyrka och fest med överstar, majorer och kaptener i sällskapet i såghuset i Friggesund där ett femradigt sågverk byggts upp av Strömbacka Bruk. Men festen i Friggesund kunde ha tagit en ända med förskräckelse då de fina herrarna och deras damer skulle återvända till sina respektive hemorter och hade gått ombord på båten som skulle forsla dem över Dellen, då de råkade ut för det värsta oväder som rått i mannaminne. Först kl 3 på morgonen var alla välbehållna i Hudiksvall.

1860  Järnvägen Hudiksvall – Forsa hade tillkommit 1860 med slussar till Dellensjöarna och detta var en förutsättning gör att klara av frakterna till fabriken (Forssån). En annan förutsättning var den befintliga vattenkraften för att klara av kraftförsörjningen. En damm byggdes vid Forssån och kraften till fabriken levererades av två liggande turbiner.  Lämningar efter rampen till en av dem synes ännu. Dessutom fanns en turbin där kraftstationen ligger. Kraften till olika delar av fabriken förmedlades av transmissioner och remmar. Dessutom fanns en ångmaskin placerad där matsalen är, intill mekaniska verkstaden. I början av 1900 tillkom en kraftstation vid nedre slussen i Hamre.

1867 Masugnen i Hedvigsfors lades ned redan 1867.

1867- 06-18
Engelska bolaget i likvidation under tiden 1867-06-18 tom 1868-02-23
http://www.forsadatabas.se/Nasviken/Blandade%20anteckningar/blandade.htm  

1868 – 1869 började framställningen av träpapper vid Forsså Bruk (uppströms Hamre Strömmar), det var en omständlig procedur då allt skedde för hand, varje färdigt pappark skulle först efter det att det tagits av pappmaskinen pressas, torkas i magasin med luftventilation, glättas mellan maskindrivna polerade stålvalsar och därefter kantskäras. Slutligen var det kvinnor som vägde och mätte tjockleken på varje ark och sorterade arken i högar. 70 x 100 var ett vanligt format. Arken packades i balar om 150 kilo med luckor på över och undersidan. http://www.forsadatabas.se/Nasviken/GustavFagerstrom/Gustaf%20Fagerstroms_anteckningar_om_Nasviken.html#12.Forsa%20%C3%A5ngs%C3%A5g%20och%20Tamms%20kanal|outline 

1873 tog Oscar ll turen från Delsbo med båt genom Tamms kanal i Näsviken och sedan tåg till sin stora båt som låg i Hudiksvall. 

1875 Järnvägen breddades senare och utsträcktes till Näsviken 1875. Ända fram till järnhanteringens slut skedde alla av o pålastningar vid Näsvikens gamla järnvägstation.

1888  fullbordades järnvägslinjen på hela sträckan från  Hudiksvall till Ljusdal och ny järnvägstation byggdes i höjd med övre slussen vid Tamms kanal.

I början av 1900 tillkom en kraftstation vid nedre slussen i Hamre.

1888 föddes Ernst Rann. Så här berättar han om oxbanan. "Det var pojkar som körde vagnarna med häst från Strömbacka till det blev lutning o därifrån fick vagnarna gå själva till sjön i Moviken." Läs mer: https://www.xn--strmbackabruk-kmb.se/oxbanan/minnen-om-oxbanan-3367769

1907  "Union" kom den att kallas, Näsvikens första konsumförening, bildad 1907-10-20 i Näsviken, affären fanns i Nordströmska huset i Böle, senare gästgivargård och pensionat.

1909 byggdes ett större och modernare träsliperi (Forsså Bruk) med massa för eget behov och till försäljning. I Djuped, Hudiksvall, hade man en upplagsplats. Maskinerna tillverkades av Söderhamns mekaniska verkstad. Kostnaderna för detta bygge tog så hårt på bolagets ekonomi att det blev konkurs och allt arbete inställdes. Banken övertog anläggningen och Iggesunds Bruk drev en tid sliperiet.

1912 Forsa Ångsåg lades ner.

1912. Ett nybildat bolag inköpte företaget 1912 (efter pappfabrikens konkurs) med Paul B Burchardt som disponent, och driften i sin helhet fortsatte en tid. Ingenjör Hill anställdes som fabrikschef.

1914 En brand förstörde de sista resterna av ångsågen. Även andra byggnader brann ner?

1851 var det endast ytterligare tre personer, som ägnade sig åt handel med trävaror i Hudiksvall.

Under 1850-talet hade priserna på skogshemman stigit väsentligt. Nu fick man betala det tiodubbla, mot vad man behövt göra endast få år tidigare.

1937. Movikens Masugn läggs ner. Interiören och utrustningen är väl bevarad och idag är det ett bruksmuseum med guidade visningar. 

1945. Flottarled genom Tamms kanal. Flottningsrännan vid Tamms kanal byggdes troligen år 1945 på initiativ av flottningschefen Conrad Holm och användes fram till timmerflottningens upphörande år 1965.

1945 ca. Flottningsleden vid dammen i Hillen där tidigare Forsa ångsåg låg. Denna flottningsled ifrån Tamms kanal i Näsviken och ner till Hillen ersatte den tidigare flottningsleden ifrån Tut via Ingan och över sjön Vågen på mitten av fyrtiotalet. http://www.sockenbilder.se/forsa3/visasok3.asp?page=4&sok=flottning 

1947 Vallonsmidet i strömbacka fortsatte till 1947. 1944 infördes lancashiresmide som utfördes vid sidan om vallonsmidet och pågick ända fram till 1953. Det året slocknade för alltid elden i dom gamla järnsmedjorna både i Bjuråker och Iggesund. När vallonsmidet upphörde i strömbacka 1847 var det världens sista vallonsmedjan som togs ur drift. Det sista vallonjärnet som tillverkades bestod av 100 ton stångjärn och det skickades först med båt till Finland o sedan med flyg till Amerika.  Den sista vallonmästarsmeden var Gustav Rann. https://www.xn--strmbackabruk-kmb.se/str%C3%B6mbacka/s%C3%A5-b%C3%B6rjade-allt-31353818 

1969 Masugnen i Moviken restaurerades 1969 tack vare ett frikostigt ams-bidrag (AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen) o är nu ett minnesmärke över gångna tiders järnhantering i Bjuråker. Numera en turistattraktion. Förvaltas av stiftelsen Bruksminnen.